Vem är jag?
Jag har ju inte riktigt berättat det.
Om någon hade frågat mig "vem är du?" för ett år sedan, hade jag inte vetat vad jag skulle säga, jag hade bara sagt"jag är Sandra..."
och kanske sagt hur gammal jag var, beroende på vem som frågade.
Jag visste inte vem jag var, jag vet det fortfarande inte riktigt, men jag har börjat hitta mig själv.
Att bli gravid var det bästa som hänt mig, man kan säga att det blev min räddning.
Jag var på väg åt ett håll i livet som inte hade tagit mig någon vart, bara till samhällets botten, jag förstod inte hur viktig varje människa är, att alla har en mening. För mig så var livet överskattat.
Så vem är jag då?
Jag heter Sandra, får ofta höra att jag är väldigt kort (är bara 157,5cm). Jag föddes på en snöig och kall december kväll -94.
Jag har ADHD & en depression (med panik ångest) som jag tar medicin för. Slutade först med anti-depressiva när jag fick veta att jag var gravid, men det funkade inte så bra, jag mådde skit rent ut sagt så efter ett samtal på spec mödravården så fick jag ett nytt recept utskrivet & fick börja ta dom igen, dock i en lite mindre dos & det är jag väldigt glad för, idag så mår jag bra som aldrig förr & längtar oerhört mycket efter min & min pojkväns lilla son.
Som man säger, kärleken till ens egna barn är obeskrivlig, jag älskar den lilla jätte mycket, längtar tills jag får hålla i honom & se han växa upp & utveckla en egen personlighet.
Vårat egna lilla mirakel.
gud vad läskigt att vi funderade exakt på samma namn :S , men då får du tur! Killar är oftast så mycket egen och lugnare en flick bebisar, det märktes ju hära :)
kramar
<3
This is my first time visiting this site and I found it very informational as a whole. I am so delighted in finding your website!
